History made future.
Gestaltningen fick namnet History made future med funderingarna:
Avslut eller början.
Ett brott från normen eller från vardagens mönster.
En hint om tro, hopp och utmaningar eller en flört med döden.
Avslut eller början.
Ett brott från normen eller från vardagens mönster.
En hint om tro, hopp och utmaningar eller en flört med döden.
Kanske stänger vi själva in oss i något som vi tror är livets spelregler.
Om att utmana sig själv och sin omgivning för att se bortom slutet.
Vad lärde jag mig under projektet?
Hela projektet har känts som en avstämning för att försöka förstå hur man gör saker här på HDK, hur man ska försöka lägga upp arbetet, va som ska finnas med och hur man ska tänka under projektets gång. Jag har försökt att lägga många tidigare metoder bakom mig för att börja från början och försöka vara så öppen som möjligt för nya arbetssätt.
Något som har fått både positiva och negativa resultat.
Jag började arbetet utan att varken ha analyserat vad exakt det va jag ville göra och gjorde ingen vidare research, vilket är väldigt ovanligt för mig.
Ideen jag började med var i stort sätt en av mina första koncept och jag satte igång. Jag bara gjorde.
Jag visste att jag ville testa mitt tålamod, prova att karva i gips och få en masseffekt av något.
Det var många funderingar kring Exit så som livet –döden, varje slut har en ny början, att bryta sig loss, bryta ett mönster- en vana, kretslopp och hur kan jag säga vad som är rätt och fel kring exit.
Gestaltningen skulle troligtvis resultera i ett kranie som spydde fjärilar för att på ett kitschigt sätt försöka visa på uppbrott, utbrott, och kretslopp.
Jag har lärt mig att jag behöver en grov tidsplan att följa för att försöka förstå vilken tid det är jag har att jobba med. Utan den har jag varit lite för lat i början och har fått jobba mer och mer desto längre projektet har gått.
jag har också lärt mig något om mig själv, för under detta projek är det troligtvis första gången som jag inte känner någon större prestations ångest. Om det betyder att jag inte har lagt ner min själ i arbetet, att jag inte riktigt bryr mig eller om det betyder att jag med åren fått mer och mer distans till mina kreationer och har insätt att de är en skapelse av mig men de är inte en del av mig och genom det kan ta negativ kritik bättre återstår att se. Förhoppningsvis har jag kommit så långt att jag lyssnar, reflekterar över det, drar lärdomar av det men aldrig tar det personligt.
Jag har fått prova material som plastpärlor, tunn metall, socker, fjädrar, självtorkande lera ståltråd och gips. Några material är jag jobbat mer med innan och några mindre.
Att blogga är det jag har varit riktigt dålig på under projektet, det har i stort sätt varit obefintligt med bloggandet. Dels så skulle jag önskat att någon sa det från början, helt från början vad det va som krävdes kring bloggandet eller om man kan få göra en liten egen woorkbook där jag lägger in mina skisser och mina funderingar för min egen skull. Blogga är nästan det tråkigaste jag vet, så jag funderar på om jag ska till nästa gång försöka fota mer och lägga några foton ett par gånger i veckan istället med kort text. För så fort jag känner pressen att skriva i bloggen tappar jag i stort sätt all motivation till allt som rör gestaltningen och det blir varken jobbat eller bloggat.
Hur lärde jag mig under projektet?
Hur jag har lärt mig under projektet är i stort sätt som alltid. Jag har lärt mig genom att prova olika saker, att göra, diskutera med andra kring mitt och deras projekt och titta och fundera kring vad jag och andra gör och hur det görs.
Ibland har jag jobbat hemifrån för att lättare kunna fokusera men att sitta i skolan har varit givande då jag lärt mig från de andra och fått lite tipps och goda idéer ibland. Att även få dela sin frustration ibland har varit skönt.
Varför lärde jag mig under projektet/ gjorde jag det här?
Alla projekt man gör föder nya idéer och tankebanor. En förståelse för att jobba kreativt och dess upp och nedgångar. Att jobba som lärare i ämnet förutsätter att man själv har varit där eleven är eller har förståelse för den. Självklart lär man sig under projekt när man jobbar med nya och gamla material, man gör upptäckter både gällande ens eget och andras arbete.
skisser som sedan blev det jag började jobba med.

Mallar till gipskraniet jag började med.


Efter det att jag insåg att jag inte skulle ha tid att göra kraniet tillräckligt bra, fick jag börja tänka om och fundera på hur jag skulle ha fjärilarna istället.
Om att utmana sig själv och sin omgivning för att se bortom slutet.
Vad lärde jag mig under projektet?
Hela projektet har känts som en avstämning för att försöka förstå hur man gör saker här på HDK, hur man ska försöka lägga upp arbetet, va som ska finnas med och hur man ska tänka under projektets gång. Jag har försökt att lägga många tidigare metoder bakom mig för att börja från början och försöka vara så öppen som möjligt för nya arbetssätt.
Något som har fått både positiva och negativa resultat.
Jag började arbetet utan att varken ha analyserat vad exakt det va jag ville göra och gjorde ingen vidare research, vilket är väldigt ovanligt för mig.
Ideen jag började med var i stort sätt en av mina första koncept och jag satte igång. Jag bara gjorde.
Jag visste att jag ville testa mitt tålamod, prova att karva i gips och få en masseffekt av något.
Det var många funderingar kring Exit så som livet –döden, varje slut har en ny början, att bryta sig loss, bryta ett mönster- en vana, kretslopp och hur kan jag säga vad som är rätt och fel kring exit.
Gestaltningen skulle troligtvis resultera i ett kranie som spydde fjärilar för att på ett kitschigt sätt försöka visa på uppbrott, utbrott, och kretslopp.
Jag har lärt mig att jag behöver en grov tidsplan att följa för att försöka förstå vilken tid det är jag har att jobba med. Utan den har jag varit lite för lat i början och har fått jobba mer och mer desto längre projektet har gått.
jag har också lärt mig något om mig själv, för under detta projek är det troligtvis första gången som jag inte känner någon större prestations ångest. Om det betyder att jag inte har lagt ner min själ i arbetet, att jag inte riktigt bryr mig eller om det betyder att jag med åren fått mer och mer distans till mina kreationer och har insätt att de är en skapelse av mig men de är inte en del av mig och genom det kan ta negativ kritik bättre återstår att se. Förhoppningsvis har jag kommit så långt att jag lyssnar, reflekterar över det, drar lärdomar av det men aldrig tar det personligt.
Jag har fått prova material som plastpärlor, tunn metall, socker, fjädrar, självtorkande lera ståltråd och gips. Några material är jag jobbat mer med innan och några mindre.
Att blogga är det jag har varit riktigt dålig på under projektet, det har i stort sätt varit obefintligt med bloggandet. Dels så skulle jag önskat att någon sa det från början, helt från början vad det va som krävdes kring bloggandet eller om man kan få göra en liten egen woorkbook där jag lägger in mina skisser och mina funderingar för min egen skull. Blogga är nästan det tråkigaste jag vet, så jag funderar på om jag ska till nästa gång försöka fota mer och lägga några foton ett par gånger i veckan istället med kort text. För så fort jag känner pressen att skriva i bloggen tappar jag i stort sätt all motivation till allt som rör gestaltningen och det blir varken jobbat eller bloggat.
Hur lärde jag mig under projektet?
Hur jag har lärt mig under projektet är i stort sätt som alltid. Jag har lärt mig genom att prova olika saker, att göra, diskutera med andra kring mitt och deras projekt och titta och fundera kring vad jag och andra gör och hur det görs.
Ibland har jag jobbat hemifrån för att lättare kunna fokusera men att sitta i skolan har varit givande då jag lärt mig från de andra och fått lite tipps och goda idéer ibland. Att även få dela sin frustration ibland har varit skönt.
Varför lärde jag mig under projektet/ gjorde jag det här?
Alla projekt man gör föder nya idéer och tankebanor. En förståelse för att jobba kreativt och dess upp och nedgångar. Att jobba som lärare i ämnet förutsätter att man själv har varit där eleven är eller har förståelse för den. Självklart lär man sig under projekt när man jobbar med nya och gamla material, man gör upptäckter både gällande ens eget och andras arbete.



skisser som sedan blev det jag började jobba med.

Mallar till gipskraniet jag började med.






Efter det att jag insåg att jag inte skulle ha tid att göra kraniet tillräckligt bra, fick jag börja tänka om och fundera på hur jag skulle ha fjärilarna istället.

Sprayade insäkter i självtorkande lera.
Kommentarer
Trackback